I mitt arbete med att göra smycken låter jag former och ytor spela mot varandra och olika material mötas: ädla och oädla, beständiga och obeständiga.

Ett smycke är en bärbar diminutiv skulptur och för mig är det intressant att låta denna bringa med sig budskap av olika slag: symbolladdade eller kommunikativa, eller helt enkelt bara estetiska. Samtidigt vill jag gärna att smycket lyfter fram en poetisk dimension i tillvaron.

En del av mina smycken gör jag med utgångspunkt i funktion
och klassisk enkelhet. Andra handlar i första hand om att uttrycka en idé eller en känsla och då blir bekväm bärbarhet
inte lika viktig.

I mötet med kroppen och personligheten ges smycket ytterligare en dimension. Det är som när en pusselbit faller på plats då ett smycke hittar hem till rätt bärare och det får uttrycka den åsikt, det sinnestillstånd eller den tillhörighet som för tillfället är aktuell för bäraren. Smycket får betydelse för den situation det
används i.

Att ägna sig åt konst och hantverk är viktigare än någonsin i en tid av stress och ytlighet: att göra något som har ett djupare värde och som inte bara slängs bort hur som helst. Min förhoppning är att varje smycke jag gör besjälas en smula genom mitt omsorgsfulla arbete: att det blir ett litet bärbart konstverk.